BERWALDHALLEN 
Denna musikhall är hemmabas för Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören. Här ges många härliga konserter, och en gång om året är det gratis: när det är öppet hus i Berwaldhallen. Det äger rum en lördag i september/oktober och man är då välkommen att spela, sjunga, lyssna, fika, titta runt, måla och mycket mer. Man får möta Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören och alla andra som arbetar här. Aktiviteter för både stora och små. 

Dag Hammarskjölds väg 3
tel 08-784 1800 
www.berwaldhallen.se
T-Karlaplan eller buss 69

FÖRSVARETS MUSIKKÅRER
Försvarets musikkårer underhåller oss med sin musik från mars till december. I Stockholm sker det i Kungsträdgården och på Stortorget eller i samband med Högvakten på Slottet. Men de medverkar även vid andra offentliga tillställningar som statsbe-sök, riksdagens öppnande, kungens födelsedag på Slottet och nationaldagsfirandet på Skansen. Även vid konserter i Musikmuseet och i Berwaldhallen, på Stockholm International Horse Show i Globen samt vid julkonserter i kyrkor syns och hörs de ofta. Utomhuskonserterna är oftast gratis och kan innehålla många olika musikkårer: arméns (den största av dem), flygvapnets och marinens musikkår samt livgardets dragontrumpetkår. De håller en mycket hög standard vad gäller musiken, så se fram emot sommarens konserter. Vartannat år i september ger musikkårerna också lunchkonserter i Kungsträdgården, i samband med Tattooveckan.
Tel 08-584 518 00,
www.forsvarsmakten.se/fomusc

DN-KONSERTEN I DET GRÖNA
I mer än 30 år har stockholmarna fått njuta av denna pärla bland gratisevenemang. Den andra eller tredje söndagen i augusti varje år bjuder Kungliga Filharmonikerna på en sprakande musikfest på den gröna ängen vid Sjöhistoriska museet. Kända dirigenter turas om och härliga konferencier förhöjer stämningen. Programmet varierar. Så packa picknickkorgen och filten och ge dig iväg till Djurgården. Regn har aldrig hindrat konserten, ta med dig en regncape ifall himlen är grå.

www.dn.se

www.konserthuset.se (Kungliga Filharmonikerna).
Buss 69, 4 (till TV-huset + promenad) 

FYRVERKERIKONSERT PÅ KTH
KTH erbjuder numera kultur till både studenter och allmänhet. Tidigare har nio blåsorkestrar med tvåhundra musiker spelat Händels fyrverkerimusik, med stort fyrverkeri i anslutning till konserten — precis som på Händels tid. Det blev en succé som förhoppningsvis ska upprepa sig, de spelar i alla fall en gång om året. 

www.kth.se

Konstgallerier är en guldgruva för den konstintresserade. De förser oss med kända och okända konstnärers verk under några veckor, någon månad kanske. Har du tur och råkar komma en torsdag—fredag—lördag då de flesta nya utställningar har vernissage, kanske du också får en drink och lite tilltugg.

Råkar du på ett vernissage är det bara att gå in och ta för sig av både lekamlig och andlig spis. Du är kanske den som en vacker dag köper just denna konstnärs verk. Konstgallerier ställer ut alla sorters konst, här finns målningar, skulpturer, foto, installationer, design, textil, trä, keramik, glas och silver — ja allt som ryms inom begreppet konst och konsthantverk. Generellt har konstgallerier öppet tisdag—lördag, kl 11-14 resp 11-18, stängt måndagar.

Det finns såklart avvikelser och det är bäst att kolla kalendarierna för närmare information. Många stänger också under sommaren. I slutet av terminerna har konst- och designskolorna sina utställningar. Här har du chans att få träffa morgondagens konstnärer, och man kan ofta även köpa ett och annat föremål.

I Stockholm finns flera hundra konstgallerier och konsthallar och i princip är alla gratis, medan konsthallarna tar entréavgifter. Du får bra tips via Konstkalenderns och Konstguidens hemsidor, som också ges ut i pappersform två gånger per år. De finns på konstgallerierna så fråga efter dem där. Du kan också kolla kalendarierna i dagstidningarna för aktuella utställningar och vernissager.

Vill du veta mer? Klicka här för att komma till konstkalendern.se

  Etnografiska museet

Detta är en given plats för kulturmöten. Få nya perspektiv i utställningar med spännande föremål från hela världen. Japanskt tehus i parken, etnobar och restaurang med crossover-kök.

Info: 

Butiken är öppen mån-fre 10-17, lör-sön 11-17, ons 10-20.

Fri entre.

Adress: Djurgårdsbrunnsvägen 34

Telefon: 08-519 550 00/10

Hemsida: www.etnografiska.se.

Forum för levande historia

  Utställning om Sverige och Förintelsen, referensbibliotek, programverksamhet med seminarier, kultur och debatt kring frågor som Sveriges roll under Förintelsen, antisemitism och islamofobi, mänskliga rättigheter m m.

Öppet jan-maj, sep-dec, tis-fre 15-18, lör-sön 12-16; 12 juni-20 aug, tis-lör 2-17.

Fri entre.

Adress: Stora Nygatan 10-12

Telefon: 08-723 8768

Hemsida: levandehistoria.se

Tunnebana: T-Gamla stan

Haga Parkmuseum

En utställning om Hagaparken, dess byggnader och människor från Gustav III:s dagar till vår egen tid. Hagaparken är Sveriges främsta exempel på en engelsk park och förvaltas av Statens fastighetsverk. Café i Silvertältet.

Öppet tors-sön 11- 16.

Fri entre.

Adress: Mellersta Koppartältet, Hagaparken

tel 08-27 42 52

Hemsida: svf.se

Buss 515

Hallwylska museet

Ett privatpalats från 1900 där stora samlingar av konst och konsthantverk samsas med vardagens enkla föremål. Wilhelmina von Hallwyl var en stor samlare och palatset inrymmer bl a målningar, porslin, silver, vapen och textilier från hennes inköp både i Sverige och under sina resor i Europa, Främre Orienten och Afrika.

Adress: Hamngatan 4

Hemsida: hallwylskamuseet.se

Växel 08-402 30 90 och bokning 08-402 30 99 (kl 9-12).

Besök på paradvåningen på egen hand: Entré 70 kr.

Visningar tis-sönd kl 12.30 och 14.30 svenska visningar. Lö-sönd kl 12.30, 13, 13.30 eng visning lö, 14, 14.30, sv visningar om inte annat anges.

Museet har stängt följande dagar: julhelgen 23-26/12 och nyårsafton 31/12.

Kungliga Operan är nationalscen för opera och balett. Många av husets sångare har vunnit internationellt rykte som t.ex Jussi Björling, Birgit Nilsson och Anne Sofie von Otter. Kungliga baletten har idag en repertoar där klassiska och moderna verk blandas.

Operans orkester, hovkapellet, är en av de äldsta i världen och räknar liksom kören sina anor från Gustav Vasas hovorkester 1526.

Grunden till den svenska operan och baletten lades under Gustav III:s tid. "Den Kongl. Svenska Operan" invigdes i Bollhuset vid Slottet 1773 och 1777- 82 uppfördes "Gustav III:s opera" efter Carl Fredrik Adelcrantz ritningar; det var där kungen mördades under en maskeradbal 1792.

Knappt hundra år senare utdömdes operahuset som trångt och brandfarligt. Dagens hus uppfördes 1892-98 efter Axel Anderbergs ritningar på platsen för det gamla huset. Därmed bröts torgets klassiskt symmetriska uppbyggnad. Trapphus och foajéer gav ändå en festlig stämning trots en "onödig myckenhet av gips och förgyllning", skrev Ny Illustrerad Tidning. Akustiken ansågs förträfflig.

Som för så många operahus hade Charles Garniers opera i Paris blivit en svåröverträffad förebild. Guldfoajén har plafondmålningar av Carl Larsson och salongens plafond är målad av Vicke Andrén. Ett nytt operahus för modern repertoar och teknik, med mer "demokratisk" salong och flera mindre scener efterfrågas nu; det finns redan i övriga nordiska huvudstäder.

Operakällaren och Café Opera

Operakällaren, med historisk bakgrund i Gustav III:s opera, har en stjärna i Guide Michehns restaurangguide; miljön prisas ofta högst. Stora Matsalen går i nyrenässans med väggmålningar av Oscar Björck - som på sina håll väckte indignation för sin frivolitet. Den senare verandan mot Strömmen nyinreddes 2005 av arkitekterna Claesson, Koivisto, Rune.

Café Opera har plafonder av Vicke Andrén och i Operabaren från 1905 av Henrik van Rijswijk slår jugendtidens ideal igenom. Den utbyggda Rotundan från 1976 ritades av Peter Celsing och Nils Tesch. Mest anspråkslös till formen är Bakfickan mot Jakobs Torg, även den ritad av Peter Celsing.

Sydvästra delen av Gamla Stan i Stockholm härjades 1625 av en stor brand som spred sig i de mänga trähusen längs gränderna men även nådde upp till stenhusen intill Tyska kyrkan. I samband med upprensningen efter branden revs återstoden av de gamla befästningstornen och de nya gatorna, Stora och Lilla Nygatan, drogs helt raka.

Även tvärgatorna rätades upp och breddades - kontrasten är slående hur de förändrar karaktär upp mot Västerlånggatans äldre kvarter. De nya kvarteren är ett första exempel på de stadsplaneideal som de närmast följande åren helt skulle omskapa stadens alla stadsdelar, utom Gamla Stan - så när som på dessa kvarter.

Stora Nygatan blev den nya parad- och genomfartsgatan. Ett av de ståtligare husen är Ryningska palatset som nu rymmer Arbetsdomstolen, vid Stora Nygatan 2. Huset, som har praktfull barockportal av Aris Claeszon mot gatan, uppfördes för amiralen och riksrådet Erik Ryning 1640-1644 efter Jean de la Vallees ritningar. Det hade flyglar ned mot Munkbron i som, med bevarande av en äldre kalkstensport, byggdes på och samman 1770 efter ritningar av Alexander Högman. Den lägre delen inrymmer Högsta domstolens kansli, tidigare Nedre justitierevisionen.

Stora Nygatan 5 uppfördes för Franska reformerta kyrkan 1748-52 efter Hårlemans ritningar. Hit sökte sig hugenotter, som flytt förföljelser i hemlandet. Huset byggdes på under andra halvan av 1800-talet. Forum för levande historia har sina lokaler vid Stora Nygatan 10. Här arrangeras utställningar och debatter kring frågor om Förintelsen och mänsklga rättigheter. Huset byggdes 1907-12 för Skandinaviska kredit AB, efter Erik Josephsons ritningar och inrymde senare Gamla Stans postkontor. Radikalt med burspråksliknande glaspartier mellan granitpelare - jämför med hans tidigare verk i nygotik, Munkbron 9 från 1891-93, som är ålderdomligt i stil, men tekniskt modernt med den första betonggrunden i Stockholm.

Bellman och hans maka Lovisa Fredrika bodde vid Stora Nygatan 20 åren 1787-89. Sedan ett av deras barn dött i kopporna två år gammal skrev Bellman vaggvisan med de kända raderna ur Vaggvisa för min son Carl:

"Världen är en sorgeö

Bäst man andas, skall man dö

och bli mull tillbaka."

I det utåt sett ganska anspråkslösa Schönfeldtska huset, Stora Nygatan 30, finns en av den svenska barockens praktfullaste festsalar. Huset byggdes ursprungligen omkring 1640 men ombyggdes av Greger von Schönfeldt 1675, sannolikt efter ritningar av Jean de la Vallee och under medverkan av Burchardt Precht. Huset ägs nu av Moderata samlingspartiet.

Slottets museer Museum Tre Kronor ligger i norra längans källare, som tillhört det gamla slottet. Entre finns både i norra längan och från västra valvet. Delar av försvarsmurarna från 1300-talet är synliga i museet, valven är från 1500- och 1600-talet, då slottets kök och förråd fanns här.

Med hjälp av nya modeller berättas det gamla slottets historia fram till branden 1697. Den som använder entrén under Lejonbacken passerar igenom resterna av den välvda gång som Karl XI byggde från slottet till Hovstallet på Helgeandsholmen 1674.

Gustav III:s antikmuseum i slottets nordöstra flygel har en liten entréport vid Lejonbackens ramp. I salarna med utblick över Logården visas främst antika skulpturer köpta av Gustav III under hans italienska resa 1783-84, men också vaser och en klassisk arkitekturmodell utförd i kork.

Till sin hjälp för samlingen hade kungen anlitat Francesco Piranesi, son till den berömde arkitekturtecknaren Giovanni Battista Piranesi som spelade en stor roll för spridandet av intresset för den antika byggnadskonsten. Museet öppnade 1794 som en hyllning till den nyss bortgångne kungen. Skulpturerna, som 1866 flyttades till det då nya Nationalmuseum, står åter på ursprunglig plats, som framgår av Pehr Hilleströms målningar.

I Skattkammaren, som nås via södra valvet, visas riksregalierna: Gustav Vasas rikssvärd, Erik XIV:s krona, spira, äpple och riksnyckel samt Lovisa Ulrikas krona. Bland andra anmärkningsvärda föremål finns en dopfunt i silver från 1707, utformad efter Tessin d.y:s instruktio-ner av B. Foucquet och C.-G Cousin.

Livrustkammaren har entré i södra längan en bit ned i Slottsbacken. Samlingarna går tillbaka till 1628 och utgör landets äldsta museum, inkluderande föremål ända från Vasatiden. Källarvalven under slottet användes tidigare av Grönstedt Co och Vin & Spritcentralen som vinkällare. I basutställningen visas praktfulla vagnar, vapen, rustningar och föremål ur den kungliga klädkammaren. Till föremålen hör Gustav Vasas hjälm, Gustav II Adolfs blodiga skjorta från slaget vid Lützen och Gustav III:s maskeraddräkt från operabalen 1792. "Fest och fritid vid hovet" skildrar ceremonier och lekar från Gustav Vasas tid till vår egen. Museet brukar också ha ambitiösa tillfälliga utställningar. 

De mest kända konsthallarna i Stockholml är Liljevalchs, Thielska och Waldemarsudde, alla ute på Djurgården. Och samtliga är de helt klart värda ett besök då och då.

På Liljevalchs kan du varje vår (februari—mars) se årets Vårsalong med aktuella nutida konstverk från hela landet, och på Waldemarsudde avlöser stora och spännande utställningar varandra. Under senare år har jag sett både Peter Dahl (olja) och Lars Jonsson (akvarell, mycket fåglar) och Prins Eugens målningar.

Även de permanenta utställningarna kan ses om ibland, för själva stämningen på Waldemarsudde. Parken runt omkring (öppen 8-21 året runt) och även det lilla cafeet i Prinsens kök lockar till besök. Waldermarsudde och Liljevalchs är handikappanpassade. En ny konsthall ska se dagens ljus.

Invid Bonnierhuset på Torsgatan 21 i Vasastan har Bonniers konsthall byggts.  Vill du läsa mer om denna kan du kika in på www.bonnierskonsthall.se

Västerlånggatan

"Han brukade verkligen nästan varje dag gå Västerlånggatan fram och tillbaka ett par tre gånger. Hon bodde på Söder och måste väl ibland ha sina vägar åt norr. Och då borde hon ju antagligen gå Västerlånggatan. Ibland försökte han också med Stora Nygatan eller Skeppsbron. Men troligtvis gick hon just då Västerlånggatan.'Och det var en stor ovanlighet, att han som nu i dag gick och drev på Djurgården." (Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg, 1912)

• Västerlånggatan 24

Ulf Lundell gör sin första spelning på jazzklubben Alle mans katt i en källare i hörnet Västerlånggatan/Överskärargränd. Han spelar egna låtar och Bob Dylans Don't think twice, it's all right och får 50 kronor för besväret. En djupt omskakande upplevelse för en person som är så pass blyg, säger han själv.

• Västerlånggalan 37

Familjen Palme bor här vid tiden för Olof Palmes död 1986.

• Västerlånggatan 45

I huset på Västerlånggatan 45 ligger på 1700-talet krogen, eller källaren, Rostock. Enligt Carl Michael Bellman år det just här Mollberg åker på stryk för att han lägger sig i Polens affärer. I Fredmans epistel nr 45 skaldar Bellman: "Tjänare, Mollberg! Hur är det fatt? Var är din harpa? Var är din hatt? Ack, hur din läpp är kluven och stor! Var har du varit? Svara, min bror! Till Rostock, min far min harpa jag bar. Där börjas krakel om mej och mitt spel, och bäst jag spelte – pling plingeli plång kom en skoflickare, hjulbent och lång, högg mig på truten ... Pling plingeli plång!"

• Västerlånggatan 60

Fram till sin död 1982 bor här Cornelis Vreeswijks kamrat Nisse Gustavsson som bland annat tjänat som förebild till trubadurens fiktiva karaktär Fredrik Åkare.

• Västerlångeatan 79

1975 slår Cornelis Vreeswijk ned sin antagonist, författaren Arvid Rundberg, på restaurang Latona, på platsen för dagens Mårten Trotzig. Trubaduren döms till både böter och fängelse.