Skomakargatan är Stockholms näst äldsta kända gatunamn, först omtalat 1337 på latin: "in vico sutorum", på skomakarnas gata. Gatan som sträcker sig mellan Stortorget och Tyska kyrkan har flera vackra 1600-talsfasader, nr 7 ägdes av en skomakare på 1600-talet, nr 9 av en skräddare. De små enfamiljshusen nr 1-11 har alla medeltida stomme, flera med utkragad övervåning.

Tyska brinken, som leder ned mot Västerlånggatan, hette tidigare Skomakarbrinken och ledde till en ursprunglig stadsport i hörnet av Prästgatan.

Prästgatan

Prästgatan är smal och lätt krökt, på medeltiden följde den västra stadsmurens insida, nu vetter den mot baksidan på husen vid Västerlånggatan. Prästgatan är något av en bakgata, men rik på historisk stämning. Många av husen har kvar sina hissbommar och i några hus ingår ännu delar av stadsmuren. Prästgatan började mot norr vid Storkyrkobrinken fram till 1885, då döptes även återvändsgatan på andra sidan till Prästgatan. Dessförinnan hade den hetat Helvetesgränden, området norr om kyrkan var känt som Helvetet vid medeltidens slut. Om namnet berodde på att bödeln bodde här och detta var platsen för självspillingar, en ond plats, eller om namnet ska tolkas mer neutralt råder det delade meningar om. "Helvetet" var inte ett ovanligt namn, det uppfattades, enligt vissa forskare, som synonymt med dödsriket och eftersom dödsriket låg i norr såg man det som en neutral geografisk bestämning.

Den ursprungliga Prästgatan har sitt namn efter de prästbostäder som länge fanns utmed gatan - en tid var gatan t.o.m uppdelad i Svenska Prästgatan och Tyska Prästgatan då tyska församlingen hade sina prästbostäder längre söder över. I hörnet Prästgatan-Kåkbrinken sitter en skadad runsten från inmurad i väggen. När den murades in som skydd för hörnet är osäkert, men den var omskriven redan på 1600-talet. Delar av texten på den intrikat slingrande ormen är borta men här framgår att Torsten och Frögunn lät resa stenen över sin son.

Efter Tyska kyrkan öppnar sig Prästgatan mot en stor lekpark och skolgård vid Storkyrkoskolan, Junotäppan, som är resultatet av rivningar 1929 för att framförallt ge skolbarnen mer luft och ljus. Huset vid Prästgatan uppfördes omkring 1650 och det var här Carl Larsson föddes 1853. När föräldrarnas nykterhetsvärdshus gick omkull övergav pappan familjen och moder och barn vräktes - och hamnade på fattig-Östermalm. Stockholmsgillet satte upp en relief till hans minne på huset. Mellan husets södra gavel och Västerlånggatan sträcker sig stadens smalaste gata, Mårten Trotzigs gränd, 90 cm där den är som smalast. Området vid södra spetsen av högplatån tillhörde under medeltiden Svartbrödraklostret.

Svartbrödraklostret

En diskret källarport i Benickebrinken 4 vid Österlånggatan, leder till Svartbrödraklostrets källare, som en gång var en del av en hel klosteranläggning. Dominikanerna, eller svartbröderna som de vanligen kallades efter sin svarta kåpa, kom till Stockholm vid slutet av 1200-talet, men de saknade eget kloster.

I Stockholms stift finns idag 180 kyrkor varav en av de äldsta ä Storkyrkan, och en av de yngsta är Sjöstadskyrkan i Hammarby sjöstad. Många av våra kyrkor är med sina vackra interiörer och exteriörer pärlor ur arkitektonisk och konsthistorisk synvinkel sett. Alla är platser för andlig vila och andakt, för högtider inom kyrkan eller familjen och öppna för allmänheten.  För plats och öppettider se kalendarierna för gudstjänster eller gå in på stiftets hemsida:  www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift

Här följer vidare ett par förslag på 5 intressanta kyrkor att besöka. 

1. ADOLF FREDRIKS KYRKA

Kyrkan ligger mellan Holländargatan och Sveavägen och självaste kung Adolf Fredrik lade grundstenen år 1768. Den är formad som ett grekiskt kors med mittkupol, uppförd i nyklassicistisk stil med drag av rokoko. Arkitekt är Carl Fredrik Adelcrantz. Altartavlan är utförd av Johan Tobias Sergel. Här finns ett minnesmärke över den franska filosofen Descartes som dog i Stockholm år 1650. Kupolen har vackra målningar av Julius Kronberg. Även silverföremål av nyare datum, signerade Sigurd Persson, finns i kyrkans ägo.

Adress: Kammakargatan 13, Hötorget

2. BROMMA KYRKA

Räknas som Stockholms äldsta byggnad, byggd år 1160. En rundkyrka med kalkmålningar tillskrivna Albertus Pictors skola.

Adress: Gliavägen 100

T-Brommaplan + buss 117

3. DJURGÅRDSKYRKAN

Byggd 1828 som skola och kyrka. Predikstol ovanför altaret, altartavla av prins Eugen, glasfönster av Einar Forseth. Öppen tis—sön 12-14, sön 10.30-14 Utökade öppettider under sommaren.

Adress: Djurgårdsvägen 74

tel 08-44251 1

Veteranspårvagn, Djurgårdsfärjan eller buss 44,47

4. GUSTAV VASA KYRKA

Med sina 1200 sittplatser tillhör Gustav Vasa kyrka de största kyrkorna i Stockholm. Denna åttkantiga centralkyrka i italiensk nybarock med en sextio meter hög kupol, är ritad av Arkitekten Agi Lindegren och invigdes 1906. Altaret är mycket äldre än kyrkan: bildhuggaren Burchardt Precht skapade på 1600-talet denna sevärdhet i barock för Uppsala domkyrka, som senare på 1800-talet sålde den vidare till Gustav Vasas församling. Även orgeln är berömd, byggd under medverkan av kyrkans organist under 50 år — tonsättaren Otto Olsson. Kyrkan har även ett mycket intressant kolumbarium med ingång från Västmannagatan.

Adress: Karibergsvägen 7

T-Odenplan

5. KATARINA KYRKA

Katarina kyrka i original var från 1695, ritad av Jean de la Valle. När kyrkan den 17 maj 1990 brann fick Ove Hidemarks arkitektkontor i uppdrag att återuppföra den. Den gamla kyrkan rekonstruerades mycket troget och med gamla byggmetoder, vilket medförde att den nya kyrkan ser praktiskt taget likadan ut, åtminstone utifrån. År 1995 kunde den nya kyrkan invigas, till ena hälften bekostad av insamlingar, och andra hälften av försäkringspengar. Här finns en imponerande orgel.

Adress: Högbergsgatan 15

T-Medborgarplatsen