Bryggerierna i Stockholm utvecklades snabbt från 1844 då Tyska Bryggeriet fått tillstånd att brygga lageröl enligt nya bayerska principer. Marknaden hade avreglerats och de sina hantverksmässiga bryggerierna med traditionellt svenskt öl slogs ut av den industriella tillverkningen. Redan år 1850 fanns det 26 bryggerier i staden.

1877 kom det ljusa pilsnerölet som blev populärare än lager och krävde större produktionsenheter. Ölkonsumtionen steg, 1860 låg den på 10 liter/person, 1890 på 26 liter/person. Stockholmaren drack fyra gånger mer än genomsnittssvensken - varför man kan påstå att detta slags ölkonsumtion får betraktas som ett storstadsfenomen.

Bryggeriteknikens utveckling ledde till större anläggningar och 1889 bildades AB Stockholms Bryggerier, en sammanslagning av några av de största bryggerierna, bland annat Hamburgerbryggeriet och Sankt Eriks bryggeri, till vilka München - bryggeriet anslöt sig 1910. Pripps, grundat i Göteborg 1828, slogs samman med Stockholms bryggerier 1964 och etablerade sig senare i Ulvsunda, slogs ihop med Carlsberg under 2000 och försvann från Stockholm. Flera äldre byggnader är bevarade med annan användning.

Münchenbryggeriet och Skinnarviken - ett stycke industrihistoria

Söder Mälarstrand domineras av Mänchenbryggeriets stora tegelkomplex - från 1903 till 1970 landets största bryggerienhet. Det var nära att rivas efter nedläggningen, men räddades efter omfattande protester 1974-76. Delar av byggnaderna används nu för utställningar och musik- och dansframträdan-den. Kungliga Svenska Balettskolan, som startade 1981, bedriver här grundskole- och gymnasieutbildning i klassisk och modern dans. Det forna bryggeriet har också gett plats för flera kontor och restaurang. Bryggeriområdet är ett stycke industrihistoria.

  En äldre gata som ledde ned till en lastageplats vid vattnet hette Skinnarviksgatan, namnet är känt från mitten av 1600-talet. Då hade Jöran Marckusson Skinnare en gård vid gatan, men "skinnare" som arbetade med den illaluktande skinnberedningen fanns redan tidigare i området ned mot Ridda0ärclen - jämför med garvama mitt emot på Kungsholmen. I samband med att gatan sprängdes ned i berget 1885-89 bytte den namn till Torkel Knutssonsgatan.

De rödputsade industribyggnaderna som är sammanbyggda med bryggeriet vid Söder Mälarstrand närmast Gamla Stan uppfördes först för Ludvigsbergs mekaniska industrier 1855-56 och 1863. Det är Stockholms enda bevarade mekaniska verkstad från 1800 -talets mitt, anlagd av Jacques Lamm 1843. Namnet Ludvigsberg var ett tack till fadern Salomon Ludvig Lamm, som köpt tomten och hade bomullsväveri vid Heleneborg. Jacques Lamm ritade industribyggnaderna tillsammans med arkitekten Johan Fredrik Åbom - som även gjorde ritningarna till Lamms storslagna, ljusputsade bostad ovanför bryggeriet, Villa Ludvigsberg vid Duvogränd. Den välbevarade jättevillan uppfördes 1859-60 med åttkantigt torn och öppen övre utkiksveranda.

Arkitekten Erik Josephson ritade tillbyggnader kring 1890, samtidigt som han gjorde ritningar till ett nytt kontorshus och gjuteriet med sina rader av skorstenar mot Duvogränd. Byggnaderna inlemmades med Münchenbryggeriet 1904. Mer av Ludvigsbergs byggnader och själva bryggeriet blir synligt om man vandrar in genom Münchenbryggeriets vackra valv vid Torkel Knutssonsgatan 2. Bryggeriet startade på 1850-talet i nya och äldre byggnader vid Söder Mälarstrand. Fasaderna mot vattnet utformades 1892-94 av Hjalmar Kumlien. Bryggeriet drabbades av en eldsvåda 1893, och även om en del äldre byggnader räddades har framför allt sekelskiftesepoken satt sin prägel på komplexet med påkostade detaljer i kalksten.

Det var efter branden Münchenbryggeriet fick sin storhetstid med närmare 350 anställda. Bryggeriets partier från 1905-09 av R.L Lindquist ansluter sig till äldre delar av huset, men fick en modern inre stålkonstruktion.

Bankplatsen från tiden kring förra sekelskiftet dominerar Kungsträdgårdsgatan utmed Kungsträdgårdens östra sida. Palmeska huset, vid Kungsträdgårdsgatan 2, ägs numera av Handelsbanken. Bankdirektören Henrik Palme - Djursholms skapare - lät uppföra huset 1884-86.

Fasaden, som räknas till de mer betydande från tiden, skissades av Helgo Zettervall, medan Axel Kumlien och Ludwig Peterson ritade planer m.m Svenska Handelsbankens huvudkontor uppfördes 1905 i huset intill efter ritningar av Erik Josephson, som även svarade för den senare tillbyggnaden mot Arsenalsgatan. Ny entre av Peter Celsing från 1974, invändigt har Georg Pauli utfört stora väggmålningar. Jernkontoret hus från 1875 i nr 6, som numera inhyser SEB, kunde ha legat i Frankrike med sitt brutna tak med tornliknande hörn och om kalksten påminnande gula puts. Frisen under taket illustrerar järnhanteringen, liksom porträttmedaljongerna är den utförd av Eritjof Kjellberg.

Stockholms enskilda bank från 1912-15 i nr 8, nuvarande SEB, illustrerar övergången från nationalromantik till klassicism. Sockelvåningen i grå granit är kraftfullt grovhuggen, "rusticerad", halvkolonnerna bär fönsterhöga skulp-turer av Carl Milles mot den ljusare putsväggen. Listen under den avslutade halvvåningen har klassiskt "tandsnitt".

Byggnaden innebar ett genombrott för arkitekten Ivar Tengbom. S.

Eugeniakyrkan vid Kungsträdgårdsgatan ligger gömd innanför bröderna Kumliens nyrenässansfasad från 1887. Eugeniaförsamlingen är den äldsta katolska församlingen i Sverige, grundad 1837. Den första kyrkan vid den nu försvunna Norra Smedjegatan revs under citysaneringen och efter några hemlösa år kunde den nya kyrkan tas i bruk 1982. Kyrkorummet ryms i en ny gårdsbyggnad som är "tidlöst modern", ritad av Jörgen Kjörgaard. Kyrkans bokhandel ligger i det äldre gathuset.