Direktlänk till inlägg 21 februari 2013

Stockholms bryggerier - ett fenomen i snabb utveckling

Av Ulrika Svensson - 21 februari 2013 11:00

Bryggerierna i Stockholm utvecklades snabbt från 1844 då Tyska Bryggeriet fått tillstånd att brygga lageröl enligt nya bayerska principer. Marknaden hade avreglerats och de sina hantverksmässiga bryggerierna med traditionellt svenskt öl slogs ut av den industriella tillverkningen. Redan år 1850 fanns det 26 bryggerier i staden.


1877 kom det ljusa pilsnerölet som blev populärare än lager och krävde större produktionsenheter. Ölkonsumtionen steg, 1860 låg den på 10 liter/person, 1890 på 26 liter/person. Stockholmaren drack fyra gånger mer än genomsnittssvensken - varför man kan påstå att detta slags ölkonsumtion får betraktas som ett storstadsfenomen.


Bryggeriteknikens utveckling ledde till större anläggningar och 1889 bildades AB Stockholms Bryggerier, en sammanslagning av några av de största bryggerierna, bland annat Hamburgerbryggeriet och Sankt Eriks bryggeri, till vilka München - bryggeriet anslöt sig 1910. Pripps, grundat i Göteborg 1828, slogs samman med Stockholms bryggerier 1964 och etablerade sig senare i Ulvsunda, slogs ihop med Carlsberg under 2000 och försvann från Stockholm. Flera äldre byggnader är bevarade med annan användning.


Münchenbryggeriet och Skinnarviken - ett stycke industrihistoria


Söder Mälarstrand domineras av Mänchenbryggeriets stora tegelkomplex - från 1903 till 1970 landets största bryggerienhet. Det var nära att rivas efter nedläggningen, men räddades efter omfattande protester 1974-76. Delar av byggnaderna används nu för utställningar och musik- och dansframträdan-den. Kungliga Svenska Balettskolan, som startade 1981, bedriver här grundskole- och gymnasieutbildning i klassisk och modern dans. Det forna bryggeriet har också gett plats för flera kontor och restaurang. Bryggeriområdet är ett stycke industrihistoria.


  En äldre gata som ledde ned till en lastageplats vid vattnet hette Skinnarviksgatan, namnet är känt från mitten av 1600-talet. Då hade Jöran Marckusson Skinnare en gård vid gatan, men "skinnare" som arbetade med den illaluktande skinnberedningen fanns redan tidigare i området ned mot Ridda0ärclen - jämför med garvama mitt emot på Kungsholmen. I samband med att gatan sprängdes ned i berget 1885-89 bytte den namn till Torkel Knutssonsgatan.


De rödputsade industribyggnaderna som är sammanbyggda med bryggeriet vid Söder Mälarstrand närmast Gamla Stan uppfördes först för Ludvigsbergs mekaniska industrier 1855-56 och 1863. Det är Stockholms enda bevarade mekaniska verkstad från 1800 -talets mitt, anlagd av Jacques Lamm 1843. Namnet Ludvigsberg var ett tack till fadern Salomon Ludvig Lamm, som köpt tomten och hade bomullsväveri vid Heleneborg. Jacques Lamm ritade industribyggnaderna tillsammans med arkitekten Johan Fredrik Åbom - som även gjorde ritningarna till Lamms storslagna, ljusputsade bostad ovanför bryggeriet, Villa Ludvigsberg vid Duvogränd. Den välbevarade jättevillan uppfördes 1859-60 med åttkantigt torn och öppen övre utkiksveranda.


Arkitekten Erik Josephson ritade tillbyggnader kring 1890, samtidigt som han gjorde ritningar till ett nytt kontorshus och gjuteriet med sina rader av skorstenar mot Duvogränd. Byggnaderna inlemmades med Münchenbryggeriet 1904. Mer av Ludvigsbergs byggnader och själva bryggeriet blir synligt om man vandrar in genom Münchenbryggeriets vackra valv vid Torkel Knutssonsgatan 2. Bryggeriet startade på 1850-talet i nya och äldre byggnader vid Söder Mälarstrand. Fasaderna mot vattnet utformades 1892-94 av Hjalmar Kumlien. Bryggeriet drabbades av en eldsvåda 1893, och även om en del äldre byggnader räddades har framför allt sekelskiftesepoken satt sin prägel på komplexet med påkostade detaljer i kalksten.


Det var efter branden Münchenbryggeriet fick sin storhetstid med närmare 350 anställda. Bryggeriets partier från 1905-09 av R.L Lindquist ansluter sig till äldre delar av huset, men fick en modern inre stålkonstruktion.


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Ulrika Svensson - 14 december 2015 11:15

Snåriga Stockholm. Så mycket människor, så lite plats att ta sig fram.   Om alla trafikantgrupper i Stockholm hade sina egna banor och slapp korsa varandra skulle många trafikproblem försvinna. Nu är det inte så, vi måste kunna samspela.   De...

Av Ulrika Svensson - 27 november 2015 11:11

"En historia som dryper av flott - och myndigheternas ivar att bedriva förmynderi. " Så inleds denna härliga guide till Stockholms snabbmatshistoria. Visste du att förr i tiden var det viktigt att stå still och äta sin korv? Att marknaden för att s...

Av Ulrika Svensson - 4 maj 2013 11:45

Namnet Klara har sina rötter i medeltid och när tunnelbanan byggdes diskuterades stationens namn, T-centralen eller Klara?   Den historiska anknytningen fick vika för det rationella, liksom många av de gamla husen i stadsdelen. Stockholm Klara fö...

Av Ulrika Svensson - 14 april 2013 08:30


Det var ett riktigt sagoslott med vallgravar, höga murar, torn och spiror och över alltihop reste sig det väldiga runda kärntornet med tre guldkronor i toppen. I dag är fyllnadsmassor och murrester vad som återstår av Tre kronor, det brann upp i en g...

Av Ulrika Svensson - 12 april 2013 11:45


Paris var den stora förebilden för Östermalm på 1800-talet. Boulevarder och esplanader skulle det vara, förslag ställdes om att riva Gamla stan och bygga en bred, rak gata tvärs igenom. Pengar saknades som tur var, men på Östermalm som då var en gans...

Skapa flashcards