Det var ett riktigt sagoslott med vallgravar, höga murar, torn och spiror och över alltihop reste sig det väldiga runda kärntornet med tre guldkronor i toppen. I dag är fyllnadsmassor och murrester vad som återstår av Tre kronor, det brann upp i en gigantisk eldsvåda för trehundra år sedan. Men Stockholm är fortfarande förknippat med de tre kronorna, nu över Stadshusets torn — och på landslagets ishockeytröjor.

Gustav Vasa ägnade i stort sett hela sin regeringstid åt att reparera och bygga ett pampigt slott av den gamla borgen. Tegel från rivna kloster och kyrkor blev byggnadsmaterial, Finland (som var en del av Sverige) betalade skatt till slottsbygget i form av stockar och bräder, ålänningarna beordrades att bränna kalk vintertid, från Uppland skickades folk för att gräva vallgravar och bära sten och i Stockholm dömde rådhusrätten till tvångsarbete på slottet.

De tre stora kronorna förgylldes med trettio ungerska guldmynt som kungen lät smälta ner. Där Gustav Vasa slutade tog sonen Johan III vid och nu ville han sätta sin prägel på slottet. Det byggdes om till praktfull renässans med vita murar och rödmålade tak, arkader och portaler. Sedan blev det 1600-tal med Sverige som stormakt och det gamla renässansslottet passade inte alls. Italiensk barock var det som gällde, det kliade i fingrarna på slottsarkitekten men kungen var motsträvig och pengarna räckte bara till en ny barocklänga mot Norrström.

Slottsbranden

Den 7 maj år 1697 klockan två på dagen började det brinna på slottsvinden. Inga eldvakter fanns på plats. När vårdtornet högst uppe på Brunkebergsåsen larmade hade elden redan fått fäste. Brandmanskapet spang ner och folk skyndade till från alla håll men vattnet nedanför slottet var fortfarande fruset och det tog tid att såga upp vakar. På ett dygn hade slottet brunnit ner och det väldiga kärntornet rasat. Bara den nybyggda längan klarade sig oskadd.

Karl XI låg i kista i väntan på begravning, räddningsarbetet koncentrerades på att rädda kungens lik och enorma kulturskatter förstördes, däribland slottsarkivet med historiska handlingar. Redan nästa dag samlades regeringen tillsammans med slottsarkitekten Nicodemus Tessin d y och den hemlösa kungafamiljen för att diskutera det nya slottsbygget. Sex veckor senare hade Tessin grundplanen klar, de glödande stenmassorna röjdes undan och arbetet satte igång.

Paris var den stora förebilden för Östermalm på 1800-talet. Boulevarder och esplanader skulle det vara, förslag ställdes om att riva Gamla stan och bygga en bred, rak gata tvärs igenom. Pengar saknades som tur var, men på Östermalm som då var en ganska obebyggd stadsdel fanns det möjligheter. Strandvägen, Karlavägen och Valhallavägen blev Stockholms esplanader — i övrigt blev likheten med Paris inte särskilt slående.

Det var inte bara bristen på trottoarserveringar som skiljde, medan Paris esplanader alltid avslutades med en storslagen byggnad i fonden, en triumfbåge, kyrka eller nånting annat stort, slutade Stockholms esplanader i tomma intet. Karlaplan är undantaget med en fontän som sprutar högt om sommaren och stjärnformat gatunät omkring. Östermalm Vid Karlaplan låg Ladugårdslandstullen, området utanför kallades Yttersta mörkret på 1700-talet. Stora militära kaserner byggdes i anslutning till exercisfältet på Gärdet. Mellan kasernerna fanns varken stenläggning eller stenhus.

Östermalm, eller Ladugårdsgärde som det hette förr, var en lantlig trakt med betande kor och gles bebyggelse, ruckel och kåkar i Tyskbagarbergen som låg mellan Karlavägen och Valhallavägen. Också torget var torftigt med blygsam torghandel, en halvfärdig kyrka, teater och en brandstation inrymd i en av likvagnsbodarna vid kyrkan. Från torget gick Storgatan som var huvudvägen ut till Djurgården, stranden var oframkomlig med upplag, bråte och gamla vrak.

Östermalm blev de välbesuttnas stadsdel i slutet av 1800-talet, särskilt kvarteren närmast Humlegården. Östermalmsandan finns kvar, belevad och diskret, för den som vill bo fint är en bostadsrätt på Östermalm det som gäller.

I ridshusen bodde arbetsfolk och här fanns fullt med småverkstäder och butiker. Östermalm är också de stora kultur- och utbildningsinstitutionernas stadsdel. Här ligger Tekniska högskolan i ett eget campusområde nära Östra station, Musikaliska akademien, Konstfackskolan, Filmhuset, Radiohuset, Bervvaldhallen och en rad museer. Det är också här som de flesta utländska ambassaderna och beskickningarna ligger.

• Vackra T-banestationer

Åk tunnelbana till Östermalm och passa på att titta på några av stans finaste tunnelbanestationer. Östermalmstorg med konstnären Siri Derkerts fredsbudskap, stationerna Stadion och Tekniska Högskolan är alla värda besök.

• Östermalmstorg

Torget är stadsdelens centrum med folkliv och blomstrande torghandel. Folkan på ena sidan är teater, det finns en saluhall och ett mängd butiker i kvarteren runtomkring som säljer sådant som man knappast hittar någon annanstans. Ner mot Stureplan ligger Sturegallerian med restauranger och butiker och Sturebadet som är exklusivt och nyrenoverat.

• Östermalms saluhall

Saluhallen är gammaldags och doftande som en sådan ska vara. Bland nyskjutna ripor och harar i stånden serveras fransk löksoppa och lunchmat. Östermalmshallen öppnade år 1889 med 147 saluståndsnummer, ritad som en medeltidsborg av G Clason och Kaspar Salin.