Namnet Klara har sina rötter i medeltid och när tunnelbanan byggdes diskuterades stationens namn, T-centralen eller Klara?

Den historiska anknytningen fick vika för det rationella, liksom många av de gamla husen i stadsdelen. Stockholm Klara förknippas med Posten, Klarakvarteren med tidningar, ölkaféer, schabbiga krogar och bohemer. Av detta återstår nästan ingenting, det mesta revs på 1950-talet. I stället kom parkeringshus, varuhus och banker samt Kulturhuset som motvikt till det kommersiella livet. De backiga gatorna upp mot Brunkebergsåsen schaktades bort Liksom stora delar av själva åsen.

Klarakvarteren blev City och "Plattan" med bilar på första parkett och folkliv under jord.

Klara kyrka

De äldsta delarna är från 1500-talets slut, på 1700-talet byggdes kyrkan om efter ritningar av bland annat Carl Hårleman. Den spetsiga tornspiran är från 1880-talet. På kyrkogården vilar Carl Michael Bellman bland flera andra diktare och så här skrev Nils Ferlin om dem:

"Den nya tiden mäktar intet våld på Bellmans vila. Här är lugn och trevnad. Här sover Gyllenborg jämväl och Leopold och Lenngren roligt på sin dikt och levnad."

Klara kloster

På medeltiden låg ett kloster på samma plats som kyrkan men inga synliga lämningar finns kvar. Man vet att anläggningen var så färdig att nunnor kunde flytta in år 1289. Vid detta högtidliga tilltille överlämnade kungen Magnus Ladulås sin sjuåriga dotter till klostret och hon blev sedan klostrets abbedissa. Det var ett fint och rikt kloster och de nunnorna kom från adeln i välbeställda familjer. Många dokument finns kvar som donationer av värdeföremål och jordegendomar.

Klara kloster var den största jordägaren i den här delen av Uppland. Abbedissan var svägerska till den danske befälhavaren och påstods ha förrått de stockholmare som tagit sin tillflykt till klostret, något som kanske bidrog till Gustav Vasas beslut att riva klostret år 1527.