Etnografiska museet

Detta är en given plats för kulturmöten. Få nya perspektiv i utställningar med spännande föremål från hela världen. Japanskt tehus i parken, etnobar och restaurang med crossover-kök.

Info: 

Butiken är öppen mån-fre 10-17, lör-sön 11-17, ons 10-20.

Fri entre.

Adress: Djurgårdsbrunnsvägen 34

Telefon: 08-519 550 00/10

Hemsida: www.etnografiska.se.

Forum för levande historia

  Utställning om Sverige och Förintelsen, referensbibliotek, programverksamhet med seminarier, kultur och debatt kring frågor som Sveriges roll under Förintelsen, antisemitism och islamofobi, mänskliga rättigheter m m.

Öppet jan-maj, sep-dec, tis-fre 15-18, lör-sön 12-16; 12 juni-20 aug, tis-lör 2-17.

Fri entre.

Adress: Stora Nygatan 10-12

Telefon: 08-723 8768

Hemsida: levandehistoria.se

Tunnebana: T-Gamla stan

Haga Parkmuseum

En utställning om Hagaparken, dess byggnader och människor från Gustav III:s dagar till vår egen tid. Hagaparken är Sveriges främsta exempel på en engelsk park och förvaltas av Statens fastighetsverk. Café i Silvertältet.

Öppet tors-sön 11- 16.

Fri entre.

Adress: Mellersta Koppartältet, Hagaparken

tel 08-27 42 52

Hemsida: svf.se

Buss 515

Hallwylska museet

Ett privatpalats från 1900 där stora samlingar av konst och konsthantverk samsas med vardagens enkla föremål. Wilhelmina von Hallwyl var en stor samlare och palatset inrymmer bl a målningar, porslin, silver, vapen och textilier från hennes inköp både i Sverige och under sina resor i Europa, Främre Orienten och Afrika.

Adress: Hamngatan 4

Hemsida: hallwylskamuseet.se

Växel 08-402 30 90 och bokning 08-402 30 99 (kl 9-12).

Besök på paradvåningen på egen hand: Entré 70 kr.

Visningar tis-sönd kl 12.30 och 14.30 svenska visningar. Lö-sönd kl 12.30, 13, 13.30 eng visning lö, 14, 14.30, sv visningar om inte annat anges.

Museet har stängt följande dagar: julhelgen 23-26/12 och nyårsafton 31/12.

Kungliga Operan är nationalscen för opera och balett. Många av husets sångare har vunnit internationellt rykte som t.ex Jussi Björling, Birgit Nilsson och Anne Sofie von Otter. Kungliga baletten har idag en repertoar där klassiska och moderna verk blandas.

Operans orkester, hovkapellet, är en av de äldsta i världen och räknar liksom kören sina anor från Gustav Vasas hovorkester 1526.

Grunden till den svenska operan och baletten lades under Gustav III:s tid. "Den Kongl. Svenska Operan" invigdes i Bollhuset vid Slottet 1773 och 1777- 82 uppfördes "Gustav III:s opera" efter Carl Fredrik Adelcrantz ritningar; det var där kungen mördades under en maskeradbal 1792.

Knappt hundra år senare utdömdes operahuset som trångt och brandfarligt. Dagens hus uppfördes 1892-98 efter Axel Anderbergs ritningar på platsen för det gamla huset. Därmed bröts torgets klassiskt symmetriska uppbyggnad. Trapphus och foajéer gav ändå en festlig stämning trots en "onödig myckenhet av gips och förgyllning", skrev Ny Illustrerad Tidning. Akustiken ansågs förträfflig.

Som för så många operahus hade Charles Garniers opera i Paris blivit en svåröverträffad förebild. Guldfoajén har plafondmålningar av Carl Larsson och salongens plafond är målad av Vicke Andrén. Ett nytt operahus för modern repertoar och teknik, med mer "demokratisk" salong och flera mindre scener efterfrågas nu; det finns redan i övriga nordiska huvudstäder.

Operakällaren och Café Opera

Operakällaren, med historisk bakgrund i Gustav III:s opera, har en stjärna i Guide Michehns restaurangguide; miljön prisas ofta högst. Stora Matsalen går i nyrenässans med väggmålningar av Oscar Björck - som på sina håll väckte indignation för sin frivolitet. Den senare verandan mot Strömmen nyinreddes 2005 av arkitekterna Claesson, Koivisto, Rune.

Café Opera har plafonder av Vicke Andrén och i Operabaren från 1905 av Henrik van Rijswijk slår jugendtidens ideal igenom. Den utbyggda Rotundan från 1976 ritades av Peter Celsing och Nils Tesch. Mest anspråkslös till formen är Bakfickan mot Jakobs Torg, även den ritad av Peter Celsing.

Sydvästra delen av Gamla Stan i Stockholm härjades 1625 av en stor brand som spred sig i de mänga trähusen längs gränderna men även nådde upp till stenhusen intill Tyska kyrkan. I samband med upprensningen efter branden revs återstoden av de gamla befästningstornen och de nya gatorna, Stora och Lilla Nygatan, drogs helt raka.

Även tvärgatorna rätades upp och breddades - kontrasten är slående hur de förändrar karaktär upp mot Västerlånggatans äldre kvarter. De nya kvarteren är ett första exempel på de stadsplaneideal som de närmast följande åren helt skulle omskapa stadens alla stadsdelar, utom Gamla Stan - så när som på dessa kvarter.

Stora Nygatan blev den nya parad- och genomfartsgatan. Ett av de ståtligare husen är Ryningska palatset som nu rymmer Arbetsdomstolen, vid Stora Nygatan 2. Huset, som har praktfull barockportal av Aris Claeszon mot gatan, uppfördes för amiralen och riksrådet Erik Ryning 1640-1644 efter Jean de la Vallees ritningar. Det hade flyglar ned mot Munkbron i som, med bevarande av en äldre kalkstensport, byggdes på och samman 1770 efter ritningar av Alexander Högman. Den lägre delen inrymmer Högsta domstolens kansli, tidigare Nedre justitierevisionen.

Stora Nygatan 5 uppfördes för Franska reformerta kyrkan 1748-52 efter Hårlemans ritningar. Hit sökte sig hugenotter, som flytt förföljelser i hemlandet. Huset byggdes på under andra halvan av 1800-talet. Forum för levande historia har sina lokaler vid Stora Nygatan 10. Här arrangeras utställningar och debatter kring frågor om Förintelsen och mänsklga rättigheter. Huset byggdes 1907-12 för Skandinaviska kredit AB, efter Erik Josephsons ritningar och inrymde senare Gamla Stans postkontor. Radikalt med burspråksliknande glaspartier mellan granitpelare - jämför med hans tidigare verk i nygotik, Munkbron 9 från 1891-93, som är ålderdomligt i stil, men tekniskt modernt med den första betonggrunden i Stockholm.

Bellman och hans maka Lovisa Fredrika bodde vid Stora Nygatan 20 åren 1787-89. Sedan ett av deras barn dött i kopporna två år gammal skrev Bellman vaggvisan med de kända raderna ur Vaggvisa för min son Carl:

"Världen är en sorgeö

Bäst man andas, skall man dö

och bli mull tillbaka."

I det utåt sett ganska anspråkslösa Schönfeldtska huset, Stora Nygatan 30, finns en av den svenska barockens praktfullaste festsalar. Huset byggdes ursprungligen omkring 1640 men ombyggdes av Greger von Schönfeldt 1675, sannolikt efter ritningar av Jean de la Vallee och under medverkan av Burchardt Precht. Huset ägs nu av Moderata samlingspartiet.

Slottets museer Museum Tre Kronor ligger i norra längans källare, som tillhört det gamla slottet. Entre finns både i norra längan och från västra valvet. Delar av försvarsmurarna från 1300-talet är synliga i museet, valven är från 1500- och 1600-talet, då slottets kök och förråd fanns här.

Med hjälp av nya modeller berättas det gamla slottets historia fram till branden 1697. Den som använder entrén under Lejonbacken passerar igenom resterna av den välvda gång som Karl XI byggde från slottet till Hovstallet på Helgeandsholmen 1674.

Gustav III:s antikmuseum i slottets nordöstra flygel har en liten entréport vid Lejonbackens ramp. I salarna med utblick över Logården visas främst antika skulpturer köpta av Gustav III under hans italienska resa 1783-84, men också vaser och en klassisk arkitekturmodell utförd i kork.

Till sin hjälp för samlingen hade kungen anlitat Francesco Piranesi, son till den berömde arkitekturtecknaren Giovanni Battista Piranesi som spelade en stor roll för spridandet av intresset för den antika byggnadskonsten. Museet öppnade 1794 som en hyllning till den nyss bortgångne kungen. Skulpturerna, som 1866 flyttades till det då nya Nationalmuseum, står åter på ursprunglig plats, som framgår av Pehr Hilleströms målningar.

I Skattkammaren, som nås via södra valvet, visas riksregalierna: Gustav Vasas rikssvärd, Erik XIV:s krona, spira, äpple och riksnyckel samt Lovisa Ulrikas krona. Bland andra anmärkningsvärda föremål finns en dopfunt i silver från 1707, utformad efter Tessin d.y:s instruktio-ner av B. Foucquet och C.-G Cousin.

Livrustkammaren har entré i södra längan en bit ned i Slottsbacken. Samlingarna går tillbaka till 1628 och utgör landets äldsta museum, inkluderande föremål ända från Vasatiden. Källarvalven under slottet användes tidigare av Grönstedt Co och Vin & Spritcentralen som vinkällare. I basutställningen visas praktfulla vagnar, vapen, rustningar och föremål ur den kungliga klädkammaren. Till föremålen hör Gustav Vasas hjälm, Gustav II Adolfs blodiga skjorta från slaget vid Lützen och Gustav III:s maskeraddräkt från operabalen 1792. "Fest och fritid vid hovet" skildrar ceremonier och lekar från Gustav Vasas tid till vår egen. Museet brukar också ha ambitiösa tillfälliga utställningar. 

De mest kända konsthallarna i Stockholml är Liljevalchs, Thielska och Waldemarsudde, alla ute på Djurgården. Och samtliga är de helt klart värda ett besök då och då.

På Liljevalchs kan du varje vår (februari—mars) se årets Vårsalong med aktuella nutida konstverk från hela landet, och på Waldemarsudde avlöser stora och spännande utställningar varandra. Under senare år har jag sett både Peter Dahl (olja) och Lars Jonsson (akvarell, mycket fåglar) och Prins Eugens målningar.

Även de permanenta utställningarna kan ses om ibland, för själva stämningen på Waldemarsudde. Parken runt omkring (öppen 8-21 året runt) och även det lilla cafeet i Prinsens kök lockar till besök. Waldermarsudde och Liljevalchs är handikappanpassade. En ny konsthall ska se dagens ljus.

Invid Bonnierhuset på Torsgatan 21 i Vasastan har Bonniers konsthall byggts.  Vill du läsa mer om denna kan du kika in på www.bonnierskonsthall.se

Västerlånggatan

"Han brukade verkligen nästan varje dag gå Västerlånggatan fram och tillbaka ett par tre gånger. Hon bodde på Söder och måste väl ibland ha sina vägar åt norr. Och då borde hon ju antagligen gå Västerlånggatan. Ibland försökte han också med Stora Nygatan eller Skeppsbron. Men troligtvis gick hon just då Västerlånggatan.'Och det var en stor ovanlighet, att han som nu i dag gick och drev på Djurgården." (Den allvarsamma leken, Hjalmar Söderberg, 1912)

• Västerlånggatan 24

Ulf Lundell gör sin första spelning på jazzklubben Alle mans katt i en källare i hörnet Västerlånggatan/Överskärargränd. Han spelar egna låtar och Bob Dylans Don't think twice, it's all right och får 50 kronor för besväret. En djupt omskakande upplevelse för en person som är så pass blyg, säger han själv.

• Västerlånggalan 37

Familjen Palme bor här vid tiden för Olof Palmes död 1986.

• Västerlånggatan 45

I huset på Västerlånggatan 45 ligger på 1700-talet krogen, eller källaren, Rostock. Enligt Carl Michael Bellman år det just här Mollberg åker på stryk för att han lägger sig i Polens affärer. I Fredmans epistel nr 45 skaldar Bellman: "Tjänare, Mollberg! Hur är det fatt? Var är din harpa? Var är din hatt? Ack, hur din läpp är kluven och stor! Var har du varit? Svara, min bror! Till Rostock, min far min harpa jag bar. Där börjas krakel om mej och mitt spel, och bäst jag spelte – pling plingeli plång kom en skoflickare, hjulbent och lång, högg mig på truten ... Pling plingeli plång!"

• Västerlånggatan 60

Fram till sin död 1982 bor här Cornelis Vreeswijks kamrat Nisse Gustavsson som bland annat tjänat som förebild till trubadurens fiktiva karaktär Fredrik Åkare.

• Västerlångeatan 79

1975 slår Cornelis Vreeswijk ned sin antagonist, författaren Arvid Rundberg, på restaurang Latona, på platsen för dagens Mårten Trotzig. Trubaduren döms till både böter och fängelse.

En av många stämningsmättade platser i Gamla stan är kvarteren runt Mia Tyska Stallplan, som under medeltiden rymmer svartmunkarnas, eller dominikanernas, klosterkonvent och kyrka. I klosterkyrkan finns under medeltiden Helga Lösen, eller Defixio Domini — en 11 kg tung avbildning i silver av Kristi korsnedtagning som på sin tid är vida omtalad för sina undergörande egenskaper.

Ett 80-tal så kallade mirakelberättelser finns alltjämt bevarade från 1400-talet. De allra flesta är nedtecknade av munken Gregorius Holmiensis som tack för att även han själv räddas till livet av tavlan. I samband med reformationen under 1520- talet konfiskerar Gustav Vasa dominikanernas rikedomar, inklusive Helga Lösen. De följande åren tvingar han bort munkarna från konventet och låter även riva stora delar av deras byggnader. Teglet från klosterkyrkan återanvänds i både Gripsholms och Stockholms slott.

Inte ens den gamla begravningsplatsen, som i dag breder ut sig under Storkyrkoskolans skolgård, lämnas ifred. Det enda som alltjämt finns bevarat är dominikanernas gamla härbärge för sjömän och pilgrimer som är inrymt i källarvalven i tegel på Södra Benickebrinken 4. En intressant detalj i sammanhanget är att en av härbärgets väggar är både äldre och tjockare än övriga, vilket betyder att den kan vara en del av den gamla stadsmuren som en gång omgav Prästgatan och Baggensgatan. En annan möjlighet är att väggen är en rest av det mytomspunna Södra tornet, som omtalas av äldre källor.

Enligt sägnen uppenbarar sig de osaliga bröderna nattetid i kvarteren. Ibland är det också möjligt att höra deras medeltida kyrkosånger i det intilliggande Storkyrkobaclet.

"Försök att spara Gamla stan till någon sur och vrång eftermiddag, när regn och hagel, eller allra helst blötsnö jagat in alla turister i hotellobbyn. En bra tumregel är att hela tiden välja en mindre gränd före en större; att styra stegen mot stillheten och tystnaden. Emellanåt hamnar man i gåtfulla små fickor där tiden står stilla. Tyska Brunnsplan, Tyska Stallplan och Köpmantorget ... Över huvud taget är kvarteren som ringas in av Prästgatan och Österlånggatan ett område som är lätt att tillskriva smått metafysiska egenskaper. Gatorna markerar i stort sett sträckningen för den äldsta stadsmuren; kvarteren växte fram när staden på 1300-talet började svälla och borgarna byggde hus på utsidan av stadsmuren. Här är det inte svårt att invagga sig själv i ett viktlöst tillstånd, och ibland träder de fram ur skuggorna; krogmadammerna och sillmånglarna från landet länge sedan."

(Källa: Ohlssons Stockholm, Bengt Ohlsson, 1993)

Den äldsta sägnen från Stockholm är en blodig berättelse ur Ynglingasagan av Snorre Sturlasson.

Den handlar om kung Agne som efter sina härjningar i Finland på 400-talet rövar med sig ett antal fångar hem till Uppsala. Däribland den mördade hövdingen Frostes dotter Skjalf. I höjd med Norrström slår sällskapet läger för natten på en strand. Under kvällen super sig kung Agne och hans krigare redlöst berusade. Därför märker ingen av dem att Skjalf befriar sina medfångar, som sedan hänger den sovande kungen i hans eget halsband. Morgonen därpå begraver de bestörta krigarna sin mördade kung på en plats som de sedan döper till Agnefit, ungefär Agnes äng.

Enligt de flesta bedömare ligger kung Agnes grav i Gamla stan eller på Riddarholmen. Och förmodligen blir han hängd någonstans utefter dagens Västerlånggatan.

Riddarholmskajen

"En skön torsdagsmorgon i juli månad strömmade mycket folk förbi Riddarholmskyrkan i Stockholm, och skyndade utför backen emellan Kammarrätten och Statskontoret, för att i rättan tid hinna ned till Mälarstranden, där ångbåtarna lågo. Alla hastade till Yngve Frey, lupo in över landgången med snabbhet, ty tiden för avresan var redan slagen, och ångkaptenen kommenderade främmande från bord!"

(Det går an, Carl Jonas Love Almqvist, 1838)

I P. C. Jersilds roman Barnens Ö från 1976 stämmer huvudpersonen Reine Larsson träff med Helvie utanför Riddarholmskyrkan. I väntan på att hon ska komma betraktar han omgivningen. P. C. Jersild skriver:

"Lördagen såg ut att bli lika het som de andra dagarna. Reine satt och dinglade med fötterna på Riddarholmskajen och försökte spana efter fiskar i vattnet som såg ut som spenatsoppa. Han var osövd och totalt utpumpad; han hade gått till fots från Sollentuna till Riddarholmen, en sträcka på en tolv, femton kilometer. Han visste inte så noga. Det hade tagit nära fyra timmar. Det var idiotiskt. Men han hade vaknat tidigt på lördagsmorgonen på strålande humör."

De äldsta delarna är ursprungligen gråmunkarnas klosterkyrka som invigs är 1300. Under Birger Jarls torg ligger munkar-nas gamla begravningsplats. Erikskrönikan från 1320-talet berättar om Magnus Ladulås betydelse för munkarnas etablering på Riddarholmen:

"Å en holme, het Kidaskär, ett kloster lot han mura där, så vänt och så höveligt, att i hans rike var ej annat slikt. Kyrkan är vän och stor och haver en fagran, ljusan kor, svigbågarne äro lagda med gull, där är mycket folk i, då hon är full. Det kloster gav han barfotabröder, där bad han lägga sig, då han var döden"

En klassisk sägen berättar om kung Gustav IV Adolfs tragiska öde. Efter att ha blivit avsatt 1809 lever exkungen i exil under namnet Överste Gustafsson. Den 7 februari 1837 påträffas han död på sitt rum i ett värdshus i S:t Gallen i Schweiz. Följande dag kan vittnen höra tre tunga slag mot porten till Riddarholmskyrkan, där kungligheter som Magnus Ladulås, Gustav Il Adolf, Karl XII och Gustav III ligger begravda. Det dröjer dock ända fram till 1884 innan den avsatte kungens kvarlevor bereds plats i kyrkan.

Efter Överste Gustafssons död berättar vittnen på plats i S:t Gallen om en serie märkliga händelser. Bland annat ska ett kraftigt ljussken ha synts på himlavalvet. Samma vittnen berättar också att översten under sin levnad har för vana att stå på balkongen och utstöta klagoskrin på svenska mot natthimlen.

I Maj Sjöwalls och Per Wahlöös kriminalroman Terroristerna från 1975 skjuter den 18-åriga Rebecka Lind ihjäl Sveriges statsminister under ett besök på Riddarholmen. Statsministermordet blir det allra sista brottet i författarparets klassiska svit om Martin Beck, Kollberg och Gunvald Larsson. Kort efter utgivningen av den tionde och sista boken avlider Per Wahlöö.