Bankplatsen från tiden kring förra sekelskiftet dominerar Kungsträdgårdsgatan utmed Kungsträdgårdens östra sida. Palmeska huset, vid Kungsträdgårdsgatan 2, ägs numera av Handelsbanken. Bankdirektören Henrik Palme - Djursholms skapare - lät uppföra huset 1884-86.

Fasaden, som räknas till de mer betydande från tiden, skissades av Helgo Zettervall, medan Axel Kumlien och Ludwig Peterson ritade planer m.m Svenska Handelsbankens huvudkontor uppfördes 1905 i huset intill efter ritningar av Erik Josephson, som även svarade för den senare tillbyggnaden mot Arsenalsgatan. Ny entre av Peter Celsing från 1974, invändigt har Georg Pauli utfört stora väggmålningar. Jernkontoret hus från 1875 i nr 6, som numera inhyser SEB, kunde ha legat i Frankrike med sitt brutna tak med tornliknande hörn och om kalksten påminnande gula puts. Frisen under taket illustrerar järnhanteringen, liksom porträttmedaljongerna är den utförd av Eritjof Kjellberg.

Stockholms enskilda bank från 1912-15 i nr 8, nuvarande SEB, illustrerar övergången från nationalromantik till klassicism. Sockelvåningen i grå granit är kraftfullt grovhuggen, "rusticerad", halvkolonnerna bär fönsterhöga skulp-turer av Carl Milles mot den ljusare putsväggen. Listen under den avslutade halvvåningen har klassiskt "tandsnitt".

Byggnaden innebar ett genombrott för arkitekten Ivar Tengbom. S.

Eugeniakyrkan vid Kungsträdgårdsgatan ligger gömd innanför bröderna Kumliens nyrenässansfasad från 1887. Eugeniaförsamlingen är den äldsta katolska församlingen i Sverige, grundad 1837. Den första kyrkan vid den nu försvunna Norra Smedjegatan revs under citysaneringen och efter några hemlösa år kunde den nya kyrkan tas i bruk 1982. Kyrkorummet ryms i en ny gårdsbyggnad som är "tidlöst modern", ritad av Jörgen Kjörgaard. Kyrkans bokhandel ligger i det äldre gathuset.

Skomakargatan är Stockholms näst äldsta kända gatunamn, först omtalat 1337 på latin: "in vico sutorum", på skomakarnas gata. Gatan som sträcker sig mellan Stortorget och Tyska kyrkan har flera vackra 1600-talsfasader, nr 7 ägdes av en skomakare på 1600-talet, nr 9 av en skräddare. De små enfamiljshusen nr 1-11 har alla medeltida stomme, flera med utkragad övervåning.

Tyska brinken, som leder ned mot Västerlånggatan, hette tidigare Skomakarbrinken och ledde till en ursprunglig stadsport i hörnet av Prästgatan.

Prästgatan

Prästgatan är smal och lätt krökt, på medeltiden följde den västra stadsmurens insida, nu vetter den mot baksidan på husen vid Västerlånggatan. Prästgatan är något av en bakgata, men rik på historisk stämning. Många av husen har kvar sina hissbommar och i några hus ingår ännu delar av stadsmuren. Prästgatan började mot norr vid Storkyrkobrinken fram till 1885, då döptes även återvändsgatan på andra sidan till Prästgatan. Dessförinnan hade den hetat Helvetesgränden, området norr om kyrkan var känt som Helvetet vid medeltidens slut. Om namnet berodde på att bödeln bodde här och detta var platsen för självspillingar, en ond plats, eller om namnet ska tolkas mer neutralt råder det delade meningar om. "Helvetet" var inte ett ovanligt namn, det uppfattades, enligt vissa forskare, som synonymt med dödsriket och eftersom dödsriket låg i norr såg man det som en neutral geografisk bestämning.

Den ursprungliga Prästgatan har sitt namn efter de prästbostäder som länge fanns utmed gatan - en tid var gatan t.o.m uppdelad i Svenska Prästgatan och Tyska Prästgatan då tyska församlingen hade sina prästbostäder längre söder över. I hörnet Prästgatan-Kåkbrinken sitter en skadad runsten från inmurad i väggen. När den murades in som skydd för hörnet är osäkert, men den var omskriven redan på 1600-talet. Delar av texten på den intrikat slingrande ormen är borta men här framgår att Torsten och Frögunn lät resa stenen över sin son.

Efter Tyska kyrkan öppnar sig Prästgatan mot en stor lekpark och skolgård vid Storkyrkoskolan, Junotäppan, som är resultatet av rivningar 1929 för att framförallt ge skolbarnen mer luft och ljus. Huset vid Prästgatan uppfördes omkring 1650 och det var här Carl Larsson föddes 1853. När föräldrarnas nykterhetsvärdshus gick omkull övergav pappan familjen och moder och barn vräktes - och hamnade på fattig-Östermalm. Stockholmsgillet satte upp en relief till hans minne på huset. Mellan husets södra gavel och Västerlånggatan sträcker sig stadens smalaste gata, Mårten Trotzigs gränd, 90 cm där den är som smalast. Området vid södra spetsen av högplatån tillhörde under medeltiden Svartbrödraklostret.

Svartbrödraklostret

En diskret källarport i Benickebrinken 4 vid Österlånggatan, leder till Svartbrödraklostrets källare, som en gång var en del av en hel klosteranläggning. Dominikanerna, eller svartbröderna som de vanligen kallades efter sin svarta kåpa, kom till Stockholm vid slutet av 1200-talet, men de saknade eget kloster.

I Stockholms stift finns idag 180 kyrkor varav en av de äldsta ä Storkyrkan, och en av de yngsta är Sjöstadskyrkan i Hammarby sjöstad. Många av våra kyrkor är med sina vackra interiörer och exteriörer pärlor ur arkitektonisk och konsthistorisk synvinkel sett. Alla är platser för andlig vila och andakt, för högtider inom kyrkan eller familjen och öppna för allmänheten.  För plats och öppettider se kalendarierna för gudstjänster eller gå in på stiftets hemsida:  www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift

Här följer vidare ett par förslag på 5 intressanta kyrkor att besöka. 

1. ADOLF FREDRIKS KYRKA

Kyrkan ligger mellan Holländargatan och Sveavägen och självaste kung Adolf Fredrik lade grundstenen år 1768. Den är formad som ett grekiskt kors med mittkupol, uppförd i nyklassicistisk stil med drag av rokoko. Arkitekt är Carl Fredrik Adelcrantz. Altartavlan är utförd av Johan Tobias Sergel. Här finns ett minnesmärke över den franska filosofen Descartes som dog i Stockholm år 1650. Kupolen har vackra målningar av Julius Kronberg. Även silverföremål av nyare datum, signerade Sigurd Persson, finns i kyrkans ägo.

Adress: Kammakargatan 13, Hötorget

2. BROMMA KYRKA

Räknas som Stockholms äldsta byggnad, byggd år 1160. En rundkyrka med kalkmålningar tillskrivna Albertus Pictors skola.

Adress: Gliavägen 100

T-Brommaplan + buss 117

3. DJURGÅRDSKYRKAN

Byggd 1828 som skola och kyrka. Predikstol ovanför altaret, altartavla av prins Eugen, glasfönster av Einar Forseth. Öppen tis—sön 12-14, sön 10.30-14 Utökade öppettider under sommaren.

Adress: Djurgårdsvägen 74

tel 08-44251 1

Veteranspårvagn, Djurgårdsfärjan eller buss 44,47

4. GUSTAV VASA KYRKA

Med sina 1200 sittplatser tillhör Gustav Vasa kyrka de största kyrkorna i Stockholm. Denna åttkantiga centralkyrka i italiensk nybarock med en sextio meter hög kupol, är ritad av Arkitekten Agi Lindegren och invigdes 1906. Altaret är mycket äldre än kyrkan: bildhuggaren Burchardt Precht skapade på 1600-talet denna sevärdhet i barock för Uppsala domkyrka, som senare på 1800-talet sålde den vidare till Gustav Vasas församling. Även orgeln är berömd, byggd under medverkan av kyrkans organist under 50 år — tonsättaren Otto Olsson. Kyrkan har även ett mycket intressant kolumbarium med ingång från Västmannagatan.

Adress: Karibergsvägen 7

T-Odenplan

5. KATARINA KYRKA

Katarina kyrka i original var från 1695, ritad av Jean de la Valle. När kyrkan den 17 maj 1990 brann fick Ove Hidemarks arkitektkontor i uppdrag att återuppföra den. Den gamla kyrkan rekonstruerades mycket troget och med gamla byggmetoder, vilket medförde att den nya kyrkan ser praktiskt taget likadan ut, åtminstone utifrån. År 1995 kunde den nya kyrkan invigas, till ena hälften bekostad av insamlingar, och andra hälften av försäkringspengar. Här finns en imponerande orgel.

Adress: Högbergsgatan 15

T-Medborgarplatsen

BERWALDHALLEN 
Denna musikhall är hemmabas för Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören. Här ges många härliga konserter, och en gång om året är det gratis: när det är öppet hus i Berwaldhallen. Det äger rum en lördag i september/oktober och man är då välkommen att spela, sjunga, lyssna, fika, titta runt, måla och mycket mer. Man får möta Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören och alla andra som arbetar här. Aktiviteter för både stora och små. 

Dag Hammarskjölds väg 3
tel 08-784 1800 
www.berwaldhallen.se
T-Karlaplan eller buss 69

FÖRSVARETS MUSIKKÅRER
Försvarets musikkårer underhåller oss med sin musik från mars till december. I Stockholm sker det i Kungsträdgården och på Stortorget eller i samband med Högvakten på Slottet. Men de medverkar även vid andra offentliga tillställningar som statsbe-sök, riksdagens öppnande, kungens födelsedag på Slottet och nationaldagsfirandet på Skansen. Även vid konserter i Musikmuseet och i Berwaldhallen, på Stockholm International Horse Show i Globen samt vid julkonserter i kyrkor syns och hörs de ofta. Utomhuskonserterna är oftast gratis och kan innehålla många olika musikkårer: arméns (den största av dem), flygvapnets och marinens musikkår samt livgardets dragontrumpetkår. De håller en mycket hög standard vad gäller musiken, så se fram emot sommarens konserter. Vartannat år i september ger musikkårerna också lunchkonserter i Kungsträdgården, i samband med Tattooveckan.
Tel 08-584 518 00,
www.forsvarsmakten.se/fomusc

DN-KONSERTEN I DET GRÖNA
I mer än 30 år har stockholmarna fått njuta av denna pärla bland gratisevenemang. Den andra eller tredje söndagen i augusti varje år bjuder Kungliga Filharmonikerna på en sprakande musikfest på den gröna ängen vid Sjöhistoriska museet. Kända dirigenter turas om och härliga konferencier förhöjer stämningen. Programmet varierar. Så packa picknickkorgen och filten och ge dig iväg till Djurgården. Regn har aldrig hindrat konserten, ta med dig en regncape ifall himlen är grå.

www.dn.se

www.konserthuset.se (Kungliga Filharmonikerna).
Buss 69, 4 (till TV-huset + promenad) 

FYRVERKERIKONSERT PÅ KTH
KTH erbjuder numera kultur till både studenter och allmänhet. Tidigare har nio blåsorkestrar med tvåhundra musiker spelat Händels fyrverkerimusik, med stort fyrverkeri i anslutning till konserten — precis som på Händels tid. Det blev en succé som förhoppningsvis ska upprepa sig, de spelar i alla fall en gång om året. 

www.kth.se

Konstgallerier är en guldgruva för den konstintresserade. De förser oss med kända och okända konstnärers verk under några veckor, någon månad kanske. Har du tur och råkar komma en torsdag—fredag—lördag då de flesta nya utställningar har vernissage, kanske du också får en drink och lite tilltugg.

Råkar du på ett vernissage är det bara att gå in och ta för sig av både lekamlig och andlig spis. Du är kanske den som en vacker dag köper just denna konstnärs verk. Konstgallerier ställer ut alla sorters konst, här finns målningar, skulpturer, foto, installationer, design, textil, trä, keramik, glas och silver — ja allt som ryms inom begreppet konst och konsthantverk. Generellt har konstgallerier öppet tisdag—lördag, kl 11-14 resp 11-18, stängt måndagar.

Det finns såklart avvikelser och det är bäst att kolla kalendarierna för närmare information. Många stänger också under sommaren. I slutet av terminerna har konst- och designskolorna sina utställningar. Här har du chans att få träffa morgondagens konstnärer, och man kan ofta även köpa ett och annat föremål.

I Stockholm finns flera hundra konstgallerier och konsthallar och i princip är alla gratis, medan konsthallarna tar entréavgifter. Du får bra tips via Konstkalenderns och Konstguidens hemsidor, som också ges ut i pappersform två gånger per år. De finns på konstgallerierna så fråga efter dem där. Du kan också kolla kalendarierna i dagstidningarna för aktuella utställningar och vernissager.

Vill du veta mer? Klicka här för att komma till konstkalendern.se

  Etnografiska museet

Detta är en given plats för kulturmöten. Få nya perspektiv i utställningar med spännande föremål från hela världen. Japanskt tehus i parken, etnobar och restaurang med crossover-kök.

Info: 

Butiken är öppen mån-fre 10-17, lör-sön 11-17, ons 10-20.

Fri entre.

Adress: Djurgårdsbrunnsvägen 34

Telefon: 08-519 550 00/10

Hemsida: www.etnografiska.se.

Forum för levande historia

  Utställning om Sverige och Förintelsen, referensbibliotek, programverksamhet med seminarier, kultur och debatt kring frågor som Sveriges roll under Förintelsen, antisemitism och islamofobi, mänskliga rättigheter m m.

Öppet jan-maj, sep-dec, tis-fre 15-18, lör-sön 12-16; 12 juni-20 aug, tis-lör 2-17.

Fri entre.

Adress: Stora Nygatan 10-12

Telefon: 08-723 8768

Hemsida: levandehistoria.se

Tunnebana: T-Gamla stan

Haga Parkmuseum

En utställning om Hagaparken, dess byggnader och människor från Gustav III:s dagar till vår egen tid. Hagaparken är Sveriges främsta exempel på en engelsk park och förvaltas av Statens fastighetsverk. Café i Silvertältet.

Öppet tors-sön 11- 16.

Fri entre.

Adress: Mellersta Koppartältet, Hagaparken

tel 08-27 42 52

Hemsida: svf.se

Buss 515

Hallwylska museet

Ett privatpalats från 1900 där stora samlingar av konst och konsthantverk samsas med vardagens enkla föremål. Wilhelmina von Hallwyl var en stor samlare och palatset inrymmer bl a målningar, porslin, silver, vapen och textilier från hennes inköp både i Sverige och under sina resor i Europa, Främre Orienten och Afrika.

Adress: Hamngatan 4

Hemsida: hallwylskamuseet.se

Växel 08-402 30 90 och bokning 08-402 30 99 (kl 9-12).

Besök på paradvåningen på egen hand: Entré 70 kr.

Visningar tis-sönd kl 12.30 och 14.30 svenska visningar. Lö-sönd kl 12.30, 13, 13.30 eng visning lö, 14, 14.30, sv visningar om inte annat anges.

Museet har stängt följande dagar: julhelgen 23-26/12 och nyårsafton 31/12.

Kungliga Operan är nationalscen för opera och balett. Många av husets sångare har vunnit internationellt rykte som t.ex Jussi Björling, Birgit Nilsson och Anne Sofie von Otter. Kungliga baletten har idag en repertoar där klassiska och moderna verk blandas.

Operans orkester, hovkapellet, är en av de äldsta i världen och räknar liksom kören sina anor från Gustav Vasas hovorkester 1526.

Grunden till den svenska operan och baletten lades under Gustav III:s tid. "Den Kongl. Svenska Operan" invigdes i Bollhuset vid Slottet 1773 och 1777- 82 uppfördes "Gustav III:s opera" efter Carl Fredrik Adelcrantz ritningar; det var där kungen mördades under en maskeradbal 1792.

Knappt hundra år senare utdömdes operahuset som trångt och brandfarligt. Dagens hus uppfördes 1892-98 efter Axel Anderbergs ritningar på platsen för det gamla huset. Därmed bröts torgets klassiskt symmetriska uppbyggnad. Trapphus och foajéer gav ändå en festlig stämning trots en "onödig myckenhet av gips och förgyllning", skrev Ny Illustrerad Tidning. Akustiken ansågs förträfflig.

Som för så många operahus hade Charles Garniers opera i Paris blivit en svåröverträffad förebild. Guldfoajén har plafondmålningar av Carl Larsson och salongens plafond är målad av Vicke Andrén. Ett nytt operahus för modern repertoar och teknik, med mer "demokratisk" salong och flera mindre scener efterfrågas nu; det finns redan i övriga nordiska huvudstäder.

Operakällaren och Café Opera

Operakällaren, med historisk bakgrund i Gustav III:s opera, har en stjärna i Guide Michehns restaurangguide; miljön prisas ofta högst. Stora Matsalen går i nyrenässans med väggmålningar av Oscar Björck - som på sina håll väckte indignation för sin frivolitet. Den senare verandan mot Strömmen nyinreddes 2005 av arkitekterna Claesson, Koivisto, Rune.

Café Opera har plafonder av Vicke Andrén och i Operabaren från 1905 av Henrik van Rijswijk slår jugendtidens ideal igenom. Den utbyggda Rotundan från 1976 ritades av Peter Celsing och Nils Tesch. Mest anspråkslös till formen är Bakfickan mot Jakobs Torg, även den ritad av Peter Celsing.

Sydvästra delen av Gamla Stan i Stockholm härjades 1625 av en stor brand som spred sig i de mänga trähusen längs gränderna men även nådde upp till stenhusen intill Tyska kyrkan. I samband med upprensningen efter branden revs återstoden av de gamla befästningstornen och de nya gatorna, Stora och Lilla Nygatan, drogs helt raka.

Även tvärgatorna rätades upp och breddades - kontrasten är slående hur de förändrar karaktär upp mot Västerlånggatans äldre kvarter. De nya kvarteren är ett första exempel på de stadsplaneideal som de närmast följande åren helt skulle omskapa stadens alla stadsdelar, utom Gamla Stan - så när som på dessa kvarter.

Stora Nygatan blev den nya parad- och genomfartsgatan. Ett av de ståtligare husen är Ryningska palatset som nu rymmer Arbetsdomstolen, vid Stora Nygatan 2. Huset, som har praktfull barockportal av Aris Claeszon mot gatan, uppfördes för amiralen och riksrådet Erik Ryning 1640-1644 efter Jean de la Vallees ritningar. Det hade flyglar ned mot Munkbron i som, med bevarande av en äldre kalkstensport, byggdes på och samman 1770 efter ritningar av Alexander Högman. Den lägre delen inrymmer Högsta domstolens kansli, tidigare Nedre justitierevisionen.

Stora Nygatan 5 uppfördes för Franska reformerta kyrkan 1748-52 efter Hårlemans ritningar. Hit sökte sig hugenotter, som flytt förföljelser i hemlandet. Huset byggdes på under andra halvan av 1800-talet. Forum för levande historia har sina lokaler vid Stora Nygatan 10. Här arrangeras utställningar och debatter kring frågor om Förintelsen och mänsklga rättigheter. Huset byggdes 1907-12 för Skandinaviska kredit AB, efter Erik Josephsons ritningar och inrymde senare Gamla Stans postkontor. Radikalt med burspråksliknande glaspartier mellan granitpelare - jämför med hans tidigare verk i nygotik, Munkbron 9 från 1891-93, som är ålderdomligt i stil, men tekniskt modernt med den första betonggrunden i Stockholm.

Bellman och hans maka Lovisa Fredrika bodde vid Stora Nygatan 20 åren 1787-89. Sedan ett av deras barn dött i kopporna två år gammal skrev Bellman vaggvisan med de kända raderna ur Vaggvisa för min son Carl:

"Världen är en sorgeö

Bäst man andas, skall man dö

och bli mull tillbaka."

I det utåt sett ganska anspråkslösa Schönfeldtska huset, Stora Nygatan 30, finns en av den svenska barockens praktfullaste festsalar. Huset byggdes ursprungligen omkring 1640 men ombyggdes av Greger von Schönfeldt 1675, sannolikt efter ritningar av Jean de la Vallee och under medverkan av Burchardt Precht. Huset ägs nu av Moderata samlingspartiet.